namnlöst inlägg

tja, vad ska man säga... trött, förvirrad tja, allmänt borta helt enkelt.

ibland är det faktist inte så lätt att skija på rätt o fel, men så länge  det håller sig i mitt huvud så är det ju faktist lugnt,
visst? att psyket inte är det bästa förtillfället, eller ngt överhuvudettaget känns sådär ritkigt bra som det vore.
men skit i det, de löser sig ju alltid på ngt bra sätt ändå:) har trots allt människor runt mig som jag älskar och som fakist älskar mig tillbaka, och det är något jag värderar högre än mitt psyke just nu. :)

Tack för att ni finns där för mig dag som natt, ni är älskade.

nog med tjat om psyke nu haha, ska göra mig ornding ska ju hem till Jensen idag, Sanna blir 18 :D
grattis till henne :D <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0